Möt den kenyanska entreprenören som tjänar på invasiv växt

Möt Michael Otieno, den kenyanska entreprenören Cashing In On Water Hyacinth.

"Victoriasjön är ledsen på grund av hyacinten, vi försöker göra något åt ​​det", säger Michael Otieno till mig när vi går in i hans affärslokal i Mambo Leo, Kisumu län där han gör papper av det envisa ogräset.

Otieno är grundare och VD för Takawiri Enterprises Limited . Företaget grundades 2006 och producerar unika handgjorda pappersvaror och hantverk av vattenhyacint. Några av deras produkter inkluderar mappar, kuvert, anteckningsböcker, säsongskort, presentpåsar och lampskärmar av papper.

"Jag försöker erbjuda en hållbar lösning på hyacintproblemet. Regeringen har försökt utrota det utan framgång. Ogräset äventyrar vissa fiskarter som tilapia genom att dra syre från vattnet och blockera solljus.

"Fiskantalet har minskat och tillgången till sjön hindras eftersom ogräset täpper till sjön vilket gör det svårt för fiskare att navigera", säger Otieno.

Han beklagar att det lokala samhället som är beroende av sjön för sin försörjning bär bördan av det invasiva ogräset.

"Under decemberlovet var det många som gick i konkurs eftersom det fanns för mycket hyacint. Turister kom in för att åka båt men båtarna kunde inte navigera. Folk kunde inte betala hyra och skolavgifter för sina barn", säger Otieno.

Hans ansträngningar har inte gått obemärkt förbi. 2014 kom han trea i Green Innovations Awards , som anordnades av National Environment Trust Fund (NETFUND) . Han fick också en plats i National Science, Technology and Innovation Week 2017, där han visade upp sina produkter. Enligt NETFUND har Takawiri Enterprises lyckats kontrollera över 20 ton av hyacinten.

Så passionerad är denna blivande innovatör att han är övertygad om att hans projekt skulle kunna utrota hyacinten på mindre än ett år samtidigt som han skapar sysselsättning och bevarar miljön genom att minska antalet träd som används vid papperstillverkning.

Men otillräckliga resurser för att skala upp hans verksamhet fortsätter att utmana den övertygelsen. Men för en man som aldrig trodde att han skulle äga ett eget företag från början, är han fortfarande hoppfull.

Otieno föddes i Nairobi och flyttade till Kisumu där han började på Kisumu Boys High School 1997. Han ville bli revisor. Knappt två år senare krossades hans drömmar när hans föräldrar inte kunde betala hans skolavgifter.

Motvilligt och utanför skolan tog han motvilligt sin farbrors råd att utbilda sig till hantverkare vid Kisumu Innovation Center i Kenya, KICK ( en välgörenhetsorganisation fram till 2002). Hans farbror var målare på organisationen.

Otieno började på KICK 1999. Han lärde sig att göra vävda möbler av hyacint och papyrus. Utbildningen var gratis och organisationen skulle betala vävarna 600 Ksh (cirka $6) per stol. Praktikanter skulle få hälften av beloppet och resten skulle gå till deras tränare.

Det dröjde inte länge innan hans skicklighet fångade uppmärksamheten hos hans chef, Mr. Muchilwa. Han började vårda den unge mannens talang. Han skulle ge honom order direkt. Detta innebar att Otieno inte längre skulle dela sin lön med sina tränare.

Efter att ha fått veta att han hade hoppat av skolan, rådde Mr. Muchilwa honom att gå tillbaka.

Efter att ha sparat lite pengar för att betala skolavgifterna, gick Otieno tillbaka till Kisumu Boys High School i Form 2 2002. Han fortsatte att arbeta på KICK under semestern och över helgerna.

Tyvärr, säger han, slutade hans chefs kontrakt ett år senare och de flesta operationer på KICK stoppades. Han kunde inte längre arbeta på organisationen som deltidsanställd. Detta försämrade hans utsikter att avsluta gymnasiet.

Även om han missade många lektioner eftersom han för det mesta skulle skickas hem för skolavgifter, lyckades han gå sina gymnasieprov 2004. Han återförenades med sin tidigare chef som hade etablerat sitt eget mikroföretag för papperstillverkning i hans hem.

"Mer Muchilwa rådde mig att gå med honom för att lära mig mer om pappersåtervinning. Han utbildade mig i att blanda avfallspapper med hyacintfiber. Efter att ha arbetat med honom i 3 år rådde han mig att starta ett eget företag." säger Otieno.

Även om han var skeptisk till att göra det ensam, började han skaffa utrustning. Han köpte ett litet tråg, en mortelstöt och mortel.

"Jag var inte klar över vad jag skulle göra. Jag var ung på den tiden och försökte ge mig ut i affärer för första gången. Men jag hade inget annat att göra, jag bestämde mig för att göra det ändå." säger Otieno.

Han började manuellt blanda avfallspapper och hyacint från sin bostad i Migosi, Kisumu, och producerade visitkort, bokomslag och kuvert. Processen var arbetskrävande eftersom han saknade nödvändiga maskiner.

Efter NETFUND-utmärkelserna fick han lite såddpengar från byrån som gjorde det möjligt för honom att tillverka en kalendermaskin och en massamaskin. Detta förbättrade produktionsprocessen avsevärt. Byrån stödde honom också att genomföra en ettårig affärskurs.

Med såddpengarna hyrde han också en 0,25 hektar stor mark i Mambo Leo, Kisumu dit han flyttade verksamheten. Han lade också till presentpåsar till sin produktlinje.

En av de stora utmaningarna som Otieno står inför är oförmågan att producera i bulk. Han arbetar på beställningsbasis. Han beklagar att han misslyckades med att säkra affärskontrakt med företag som ville ha miljövänliga förpackningar när förbudet mot plastpåsar trädde i kraft 2017.

"För tillfället kan vi bara göra 200 stycken papper per dag. När vi väl fått massan gör vi papperet manuellt men det finns en maskin som kan ge oss upp till 3000 stycken papper på en dag", säger Otieno.

För nu, med 5 fast anställda, gör Otieno Ksh. 60 000 i snitt per månad. Han tror att han skulle kunna göra upp till Ksh. 100 000 per dag när han väl skaffar de nödvändiga maskinerna. Genom att mekanisera hela processen, säger han, kommer han att kunna anställa fler arbetare och påskynda utrotningen av hyacinten från sjön.

Hur det fungerar.

• Hyacint skärs i små bitar innan den torkas i solen. När vädret inte är gynnsamt för torkning, kokas ogräset i 3 timmar.
• Avfallspapper tillsätts. Blandningen krossas för att producera massa innan man tillsätter trälim för att binda den.
• Massan läggs i ett tråg fyllt med vatten.
• Blandningen siktas. Silarna i storleken A-3 ställs i solen för att låta resterna torka och bilda papper.
• Papperet passerar sedan genom en kalendreringsmaskin där tryck utövas på det vilket gör det smidigt och vikbart.